Utrikes.

2019-08-21 08:40
  • Uber- och Lyft-förare i San Fransisco protesterar mot att deras löner minskar 	                samtidigt som företagen kammar hem miljarder. Bild: Eric Risberg/AP
    Uber- och Lyft-förare i San Fransisco protesterar mot att deras löner minskar samtidigt som företagen kammar hem miljarder.
  • Orhan Akman på Ver.di.
    Orhan Akman på Ver.di.
  • Jörg Sprave, talesperson för Youtubers union/Fairtube (med en slangbella).
    Jörg Sprave, talesperson för Youtubers union/Fairtube (med en slangbella).
  • Brian Dolber, tidigare deltidsförare för Uber.
    Brian Dolber, tidigare deltidsförare för Uber.
Puffetikett
Dagens ETC

Facklig organisering slår tillbaka mot techbolagen

Uberförare strejkar, amerikanska politiker kräver fasta tjänster på Google och stridsvilliga youtubers går samman. Organiseringen börjar till slut slå tillbaka mot de internationella techbolagen och den gigekonomi de driver.

”Om fackförbund vill vara relevanta måste vi anpassa oss till en ny miljö”, säger Brian Dolber från Uberfacket Rideshare drivers united.

”Vi skriver för att visa vårt missnöje med Googles missbruk av frilansar och tillfälligt anställda.” Så inleds ett brev skickat från USA:s senat till Googles vd Sundar Pichai i slutet av juli i år. Bland undertecknarna finns tre potentiella presidentkandidater från Demokraterna – Bernie Sanders, Elisabeth Warren och Kamala Harris. Senatorerna fortsätter med en samling krav, däribland att Google ska införa lika lön för alla medarbetare och automatisk fast anställning för de som jobbar längre än ett halvår.

Techgigantens offentliga svar lät inte vänta på sig: ”Vi håller inte över huvud taget med om några insinuationer om att Google missbrukar frilansar och tillfälligt anställda”, skrev de bland annat.

Oavsett var ordväxlingen landar så står en sak klart – den internationella organiseringen mot gigekonomins arbetsvillkor växer, nu också med stöd från profilerade politiker.

Hittar medlemmar digitalt

En som har erfarenhet av det är amerikanen Brian Dolber. Han är tidigare deltidsförare för Uber och numera fristående facklig organisatör. Med hjälp av insamlade pengar har han bidragit till uppbyggandet av Rideshare drivers united, ett informellt fackförbund för Uber- och Lyftförare i Los Angeles-området. Han förklarar för Dagens ETC att en stor utmaning varit att över huvud taget lokalisera förare.

– Gigekonomin saknar transparens. Hur många jobbar på ett visst företag, och hur får man kontakt med dem? När man startar ett formellt fackförbund kräver lagen sådan information. Vi kan inte samla in den, så vad vi gjort är att använda Silicon Valleys digitala teknik emot sig själv. Facebook har mer info än både oss och regeringen om vilka som är exempelvis Uberförare. Vi har kopplat ihop människor den vägen.

Samma problem gäller fysiska mötesplatser. Rörelsen uppstod ur en halvspontan strejk med Los Angeles flygplats – ett av få områden där Uber- och Lyftförare regelbundet samlas – som bas. I våras hölls ytterligare strejker, och nu sysslar rörelsen med politisk lobbying för en föreslagen delstatslag som skulle tvinga Uber och Lyft att anställa sina förare. Ett slags prejudikat från gigekonomins hjärta, som skulle kunna få effekt över hela världen.

– Jag tror vårt sätt att organisera kan bli en modell för andra i liknande situationer. Digital teknik är en del av kapitalets strategi för att förändra arbetsmarknaden, och om fackförbund vill fortsätta vara relevanta måste vi anpassa oss till en ny miljö. Tidigare var fabriksgolvet den givna mötesplatsen, i dag är det digitala miljöer. Facklig organisering ska inte ta stopp där, men vi får inte vara rädda för att använda teknologi för att bygga makt, säger Brian Dolber.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

På liknande vis har Youtubers union, som också de saknar laglig fackförbundsstatus, bildats. Tillsammans med det tyska storfacket IG Metall har de lanserat kampanjen Fairtube, med krav som liknar taxiförarnas: Transparens, medbestämmande, mänskliga kontaktpersoner, med mera. Ett problem för youtubers är så kallad ”demonetization” – att företaget utan tydlig motivering kan plocka bort annonser från videor med ”känsligt material”, vilket gör att videon inte genererar någon inkomst. Det kan röra sig om videor innehållande upphovsrättsskyddad musik, grafisk nyhetsrapportering eller undervisande klipp om andra världskrigets nazister.

– Min inkomst rasade med ungefär 80 procent när Youtube började med detta för två år sedan, säger Jörg Sprave, som är talesperson för Youtubers union/Fairtube och driver en kanal där han recenserar slangbellor.

Med hjälp av advokaterna på IG Metall har Fairtube tagit fram ett något oortodoxt konfliktvapen: GDPR-stämning.

– Youtube vägrar vara transparenta med datan de sparar om oss. De sorterar användare, kanaler och videor i en mängd kategorier för att annonsörer ska kunna välja vilken sorts video de vill annonsera bredvid, men de berättar inte utåt vilka kategorierna är.

Tanken är att redan själva hotet om GDPR-böter ska tvinga Youtube till förhandlingsbordet. Fairtube har gett dem en deadline: 23 augusti.

”Försöker knäcka facket”

Längst erfarenhet av fackligt arbete mot techjättarna har tyska Ver.di. De började organisera Amazons lagerarbetare när företaget etablerade sig i Tyskland för omkring tio år sedan. Sedan sex år tillbaka strejkar medlemmarna med jämna mellanrum för att få till stånd ett kollektivavtal. Amazon vägrar.

– När vi håller val till medarbetarråd försöker de förhindra våra medlemmar från att komma dit. När vi strejkar betalar de bonusar till de som väljer att inte strejka. De försöker knäcka fackföreningar, säger Orhan Akman, sektionschef för detaljhandel på Ver.di.

Men ett internationellt momentum har börjat byggas upp. Under Amazons readag ”Prime day” tidigare i sommar strejkade totalt 2 500 arbetare på sju av företagets lager runtom i Tyskland. I USA hölls landets första strejk på ett Amazonlager, och även fransmän strejkade. I Storbritannien, Spanien och Polen anordnades protestaktioner.

– Med tyska mått mätt är Amazon inget stort företag, men det finns en risk att andra tar efter deras personalpolitik. Vårt meddelande till dem är: Om ni följer i Amazons fotspår kommer vi börja slåss mot er med.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Gigekonomi och fackförbund

Begreppet gigekonomi saknar tydlig definition. Ofta syftar det på den arbetsmarknad som uppstått kring appar som Uber och Foodora, där arbetaren kan jobba när hen vill men i gengäld helt saknar anställningstrygghet. Det kan ibland också syfta på mer traditionellt frilansande, som det som utförs av exempelvis journalister och grafiska designers.

Etablerade fackförbund har på många håll haft svårt att hantera gigekonomin, eftersom affärsidén hos några av dess största aktörer helt bygger på att kringgå arbetsrätt. Det sker genom att arbetarna kallas egenföretagare, men i praktiken fungerar som anställda.