Klimat.

2019-08-20 13:00
För den som verkligen vill sätta sig in i klimatfrågan är klimatstrejk  ett bättre sätt än att                 vara i skolan, säger Isabelle Axelsson, engagerad i Fridays for future. Bild: Privat
För den som verkligen vill sätta sig in i klimatfrågan är klimatstrejk ett bättre sätt än att vara i skolan, säger Isabelle Axelsson, engagerad i Fridays for future.
Puffetikett
Dagens ETC

Stora brister i svenska skolans klimatundervisning

Skolans uppdrag är att ge elever ett miljöperspektiv, att lära dem om hållbar utveckling och den egna livsstilens betydelse. Det framgår av läroplanen.

Men vad unga egentligen får lära sig om klimatkrisen är oklart. Såväl forskare som elever menar att undervisningen är alldeles för bristfällig.

”Samhället måste bestämma att vissa saker är så viktiga att det ska man lära sig”, säger Per Kornhall, skolexpert som tycker att läroplanen måste bli tydligare.

Vår tids ödesfråga. En av de största utmaningar vi har stått inför. Få tvivlar längre på att klimathotet är reellt – och på att det påverkar varenda del av samhället. Men har skolan hängt med? Vad får elever lära sig om klimatet? Det är inte helt klart. Under skolans uppdrag i läroplanen står det: ”Genom ett miljö-

perspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”

Otydligt formulerade

Även under de övergripande målen i läroplanen framgår det att eleverna ska lära sig om hållbar utveckling, och om den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Hållbar utveckling nämns även i några av de olika skolämnenas kursplaner. I kursplanen för geografi framgår det att eleverna ska lära sig om förklaringar till klimatförändringar och vilka konsekvenser förändringarna kan få. Men Per Kornhall, oberoende expert, författare och ordförande för Läromedelsförfattarna, menar att både läroplanen och kursplanerna är alldeles för otydligt formulerade.

– Generellt är kursplanerna formulerade så att det eleverna ska lära sig är att förhålla sig till olika saker, att bli en kritiskt tänkande individ. Men för att bli det krävs också kunskap. Ändå handlar väldigt lite om vad man faktiskt bör kunna. Samhället måste bestämma att vissa saker är så viktiga att det ska man lära sig. Barn ska inte lämna grundskolan utan att veta att vi står inför ett allvarligt klimathot, säger han.

Upp till läraren

Han tror dock att många lärare själva är intresserade, och ändå låter klimatfrågan få ta plats. Men samtidigt finns inga garantier – hur klimatundervisningen ser ut är upp till den enskilda läraren.

– Eftersom det inte finns någon tydlig styrning kan det variera väldigt från skola till skola eller klass till klass. Vad eleverna får lära sig om klimatet blir väldigt godtyckligt. Det är synd, eftersom det är en sådan viktig kunskap att ha med sig, säger han.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Anders Jidesjö, skolforskare som också var med och formulerade den nuvarande läroplanen, håller med om att det är svårt att veta vad eleverna faktiskt lär sig. En studie han gjorde för några år sedan visade att det svenska utbildningssystemet inte lever upp till läroplanens mål inom lärande för hållbar utveckling. Om det fortfarande gäller går inte att säga – och det i sig är en brist, menar han.

– Vi mäter inte vad elever har för kunskap om hållbar utveckling, och forskningen är bristfällig. Det satsas otroligt mycket på naturvetenskap, men att ta reda på hur involverad befolkningen och våra elever är, vad de vet, det görs inte.

Anders Jidesjö är dock tveksam till att lösningen är tydligare läroplan och kursplaner. Skulle klimatet få större plats där är det ändå inte säkert att det leder till förändring.

– Det som verkligen behövs är relevant fortbildning och kompetensutveckling för lärarna. Tanken är att hållbar utveckling ska genomsyra de allra flesta ämnena, men många lärare tycker att det är svårt att relatera till hållbar utveckling. Då behövs stöttning och fortbildning, säger han.

Nationellt fortbildningssystem

Också Per Kornhall tror att fortbildning är nödvändigt.

– Lärare behöver absolut fortbildas, men för att det ska bli bra tror jag att det krävs ett centralt, nationellt fortbildningssystem. Idag är det upp till varje kommun vilken fortbildning som finns, säger han.

Det första steget menar han ändå är att uppdatera kursplanerna. Det måste bli tydligare att eleverna behöver lära sig om klimathotet.

– Vi kan inte bara prata om hållbar utveckling. Elever måste få med sig att växthuseffekten är det allvarligaste hotet vi ser framöver. Det bör man prata om i de naturvetenskapliga ämnena, men också i samhällskunskapen. Vilken politik krävs? Hur behöver samhället ställa om för att vi ska klara det här? Det måste vara skolans uppgift att ge unga den kunskapen.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Läroplanen

Den nuvarande läroplanen för grundskolan gäller sedan 2011. Gymnasiet omfattas av en egen läroplan.

Läroplanerna är en förordning som utfärdas av regeringen, och det är också regeringen som beslutar om läroplanerna ska göras om.