Inrikes.

2019-08-21 12:30
Enligt Jonas Trolle är det ensamagerande som påverkas av dagens debattklimat, som löper störst risk att bli högerextrema terrorister.  Bild: Anders Wiklund/TT
Enligt Jonas Trolle är det ensamagerande som påverkas av dagens debattklimat, som löper störst risk att bli högerextrema terrorister. 
Puffetikett
Dagens ETC

”Det går inte att skydda sig fullt ut i ett öppet samhälle”

Center mot våldsbejakande extremism arbetar mot den svenska våldshögern, men i ett öppet samhälle kommer terrorister alltid kunna slinka igenom. När så sker är det viktigt att se till den ideologiska bakgrunden, säger chefen Jonas Trolle.

Det hände i en moské i nyzeeländska Christchurch, i ett köpcenter i amerikanska El Paso, sedan i en moské i norska Bærum. Beväpnade, vita män har trängt sig in i lokaler där ”den andre” funnits representerad, för att skjuta ihjäl människor i fosterlandets namn. De senaste månadernas högerextrema terrorism har förnyat debatten om hatretoriken som göder rasistisk ilska. Och hur väl rustat är ett land som Sverige egentligen, för att förhindra högerextrem terrorism även här?

Här bär vi redan på erfarenheter av våld och död. Av de rasistiska serieskyttarna Lasermannen och Peter Mangs. Av Anton Lundin Pettersson som 2015 mördade tre personer med invandrarbakgrund i en svärdattack mot en skola i Trollhättan, och skyllde på Sveriges invandringspolitik. Av nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som Dagens ETC rapporterat om i veckan, som fortsätter terrorisera oönskade folkgrupper och meningsmotståndare i syfte att skapa rädsla.

Påverkas av offentliga debatten

Bakom en anonym vit plåtdörr i en Stockholmsförort besöker jag myndigheten Center mot våldsbejakande extremism (CVE), som inrättades den 1 januari 2018 under Brottsförebyggande rådet (Brå). Verksamhetschefen Jonas Trolle är polis sedan 25 år. Han säger att det självklart kan dyka upp högerextrem terrorism även i Sverige. Faran ligger nu främst i så kallade ensamvargar.

– Det är ensamagerande som ofta präglas av personliga tillkortakommanden som psykisk ohälsa, ensamhet, rättshaverism och upplevelser av att samhället har gått i bitar.

Dessa individer påverkas även av samhällets retorik. De lyssnar på de läger som säger att vi står inför en stundande katastrof som man måste agera mot.

– Men när något faktiskt inträffar, så utgör det ett undantag. Det är när någon är så motiverad och har så mycket dold kraft att den personen går förbi alla spärrarna, säger Jonas Trolle.

Normalläget är att sådana våldsverkare inte kommer ända fram till sina tilltänkta mål. För på ett eller annat sätt så har familjen, arbetsplatsen eller rättsvårdande myndigheter slagit larm och satt stopp för det. Det sker väldigt många segrar i det fördolda. Men samtidigt är det bara den totalitära typen av samhälle som kan ha alla människor under total uppsikt.

– Det går inte att skydda sig fullt ut i ett öppet samhälle.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Fokusera på extrema kluster

CVE har ersatt det uppdrag som den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism hade 2014–2017. Samordnarens arbete fick motta både ris och ros av olika politiska läger. Uppdraget är idag fortfarande att motverka att människor hemfaller åt våldsbejakande extremism, genom att samordna kontakten mellan polis, socialtjänst, skolor och andra samhällskroppar. Men på flera plan har man också tänkt om.

Nu försöker man inte längre få Sveriges samtliga kommuner att ta fram lokala handlingsplaner mot extremism, eftersom det var ett ineffektivt arbete. Istället försöker CVE främst sprida information om lägesbilden och extrema tankegods, i kommunerna. Samtidigt så arbetar man främst i områden där det har högst relevans. Vit makt-miljön är geografiskt utspridd i kluster.

– Det finns ju vissa ställen där de har stora fästen. Där är det viktigt att titta på värdegrunder i skolor och även på arbetsplatser, för idag är det många som är ganska gamla när de blir högerextremister. Varför blir en 35-årig egen företagare i VVS-branschen medlem i en nazistisk organisation? Det måste vi lära oss mer om och agera mot, säger Jonas Trolle.

Svenska myndigheter och rättsväsendet har fått kritik för att man ofta har suddat bort den ideologiska faktorn bakom högerextrema terrordåd, eller inte rubricerar dem som terrorism över huvud taget. Exempelvis nämnde Säpos rapport om våldsbejakande extremism från 2016 varken Mangs eller Lundin Pettersson som exempel på terrorism. Jonas Trolle anser dock att den större bakgrunden oftare måste lyftas upp till ytan.

– Även om det inte alltid går att bevisa allt i en domstol, så behöver vi prata om Peter Mangs och hans dåd som mer än ”bara” mord och mordförsök. Att de hade en annan bas.

”Kräver stora uppoffringar”

Som Dagens ETC kunde berätta igår, i artikeln om aktivisterna Elias och Lina Lodin, kan arbetet för att organisera folk mot rasism och högerextremism leda till både stora hotbilder och personliga kostnader.

Jonas Trolle efterfrågar också att majoritetssamhället går samman mot extremhögern, som han själv såg hända i motdemonstrationerna mot NMR i Ludvika på 1 maj i år. Men i CVE:s uppdrag ingår inte att hjälpa personer som fallit offer för våldsbejakande extremism. De som måste ta den kampen idag delar lätt problembild med andra brottsutsatta personer som Jonas Trolle stött på under sina många år som polis.

– Titta på de som vittnar inom den grova organiserade brottsligheten. Priset som en enskild människa får betala kan bli oerhört högt. Polisen har ett uppdrag att försöka hjälpa dem, men det kräver enormt stora uppoffringar från den enskilde.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter