Ekonomi.

2019-08-20 14:00
Puffetikett
Dagens ETC

Trots minusränta – storbankerna vägrar ge upp gigantiska bolånevinster

I Danmark kan du nu få betalt av din bank för att du har ett bolån. Detta eftersom minusräntan gör att bankerna gärna lånar ut. Men på den svenska bolånemarknaden fortsätter bankerna att mjölka sina kunder på miljarder i räntekostnad.

En bostadsägare i Danmark har börjat få betalt för att låna pengar. Det är ett litet belopp och det finns ännu bara ett känt fall, men principen är mycket intressant. Situationen är ett resultat av den låga reporäntan, den ränta som bankerna lånar till av centralbanken.

Danmark har haft negativ reporänta längst tid av alla länder, ända sedan mitten på 2012. Minusränta betyder att allt blir tvärt om – man får betalt för att låna och får betala för att ha pengar på banken.

I Sverige har centralbankens ränta, eller reporäntan, varit under nollstrecket sedan 2015. I dagsläget är den på –0,25 procent. Här har det dock inte blivit tvärt om för kunderna. De två största bolånebankerna, Swedbank och Handelsbanken, tänker inte följa det danska exemplet, uppger de till Dagens ETC.

– Nej det har vi inga planer på. Bolåneräntorna ligger idag på historiskt låga nivåer och i en internationell jämförelse har Sverige bland de lägsta bolåneräntorna i Europa, säger Eric Tapper på Handelsbanken.

”Har nöjda kunder”

Bolåneräntan, spannet är ungefär 1,4-1,7 procent för storbankerna, är visserligen låg i jämförelse med vad den har varit i genomsnitt de senaste tio åren. Men satt i relation till att bankerna inte själva betalar för att låna, kan den istället betraktas som hög. Det gör att de som har lån på sina hus och bostadsrätter ger klirr i kassan för storbankerna.

Skillnaden mellan den kostnad som bankerna har för att låna pengar och den ränta som de sedan själva lånar ut, alltså vinsten på lån, kallas räntenetto. Mellan åren 2010 och 2018 har räntenettot för storbankerna ökat från 14 miljarder till 40 miljarder, enligt en rapport från Villaägarna som har sammanställt siffror från bankernas årsredovisningar.

För banksektorn som helhet innebär det ett räntenetto på över 50 miljarder. Det är dubbelt så mycket som polisens budget.

– Handelsbanken har nöjda kunder och vi ser inga tecken på att det är på väg att förändras, snarare tvärtom, svarar Eric Tapper på frågan om hur länge han tror att kunderna kommer att acceptera situationen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Världsbäst på oligopol”

Alla bolånekunder är dock inte nöjda. Villaägarnas riksförbund ser det som att den låga reporäntan inte kommer kunderna till del och att bolånekunderna blivit en kassako för storbankerna.

– Bankerna skulle tjäna stora pengar även om bolåneräntan låg på bara en procent. Varför den nu ligger på omkring 1,4 procent är bara för att de ska öka sina vinster, och det här irriterar våra medlemmar, säger Håkan Larsson, som pekar ut den bristande konkurrensen som det stora problemet:

– Storbankerna skjuter över ansvaret på kunderna. Det är väl så det fungerar i en marknadsekonomi, men det här är en dysfunktionell marknad med fyra jättar. Sverige är världsbäst på oligopol. Därför är det också viktigt att SBAB förblir en statlig bank och att de fortsätter att agera prispressare genom att sänka sina räntor.

Ökande andel bolån

Det är dessutom så att bolånen blir en allt viktigare del i storbankernas samlade verksamhet. De senaste åtta åren har bolånens andel av bankernas totala räntenetto mer än dubblerats. Riksbankschefen Stefan Ingves har till och med uttryckt det som att ”gamla svenska affärsbanker har blivit bolånebanker”.

Det är framför allt två banker som är hårt exponerade mot bolån – Swedbank och Handelsbanken. Tillsammans har de nära hälften av den samlade bolånemarknaden uppdelad mellan sig.

Dessa storbanker delar dock inte bilden av att konkurrensen skulle vara dålig och att konsumenterna skulle drabbas av detta. Swedbanks företrädare håller med Handelsbankens i bedömningen om att kunderna uppskattar situationen.

– Vi erbjuder våra tjänster i konkurrens med andra banker och långivare så vi får ju ett kvitto av kunderna på det varje dag kan man säga. Räntenettot är en viktig del av vår intjäning som ger en finansiellt stabil bank och ligger till grund för utdelningen till aktieägarna, säger Unni Jerndal på Swedbank.

År 2018 låg bruttovinsten på bolån på 49 miljarder kronor för de fyra största bankerna. 2002 var den siffran tio miljarder. Vad beror den stora uppgången på?

– Vi har under den tidsperioden sett stora ökningar av bland annat bostadspriser och befolkningstillväxt vilket resulterat i högre bolån och fler människor som äger sitt boende, säger Unni Jerndal.

Vad säger du till de kunder som är husägare som tycker att de borde få se effekterna av den låga reporäntan?

– Vi erbjuder våra lån i full konkurrens och följer utvecklingen på marknaden. Vi hjälper våra kunder att ta sunda beslut som hjälper dem att nå sina mål på ett hållbart sätt. Rådgivning och expertis är en viktig del i det vi erbjuder, säger Unni Jerndal på Swedbank.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Räntenettot

Mellan åren 2010 och 2018 har storbankernas ”räntenetto” – alltså vinst på lån – ökat från 14 miljarder till 40 miljarder. För banksektorn som helhet innebär det ett räntenetto på över 50 miljarder.

Bolånen blir en allt viktigare del i storbankernas samlade verksamhet. År 2010 utgjorde bolånens andel av bankernas totala räntenetto 14 procent. År 2018 hade denna andel ökat till 33 procent.

Det är framförallt två banker som är hårt exponerade mot bolån; Swedbank som har 25% av bolånemarknaden och Handelsbanken som har 23%.

Källa: Villaägarnas riksförbunds genomgång av bankernas årsredovisningar.

Minusräntan

Riksbanken har som uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde genom att hålla inflationstakten på en stabil låg nivå. För att påverka inflationstakten använder Riksbanken sin styrränta, eller reporänta, som höjs och sänks gradvis.

Sedan februari 2015 har reporäntan varit negativ. Den höjdes i januari från –0,50 till –0,25 procent.

Det innebär i teorin att den som lånar pengar får betalt för att göra det.

Situationen i Danmark

En bostadsägare i Danmark har fått betalt för att låna pengar. Det är den danska riksbankens minusräntan som i förlängningen gett plus på kontot. Bolånemarknaden i Danmark och Sverige skiljer sig dock åt kring finansieringen av bolån. Den danska modellen gör det möjligt att som privatperson ta ett obligationslån direkt på marknaden, med bostaden som pant. På så vis blir det obligationsmarknaden som bestämmer räntan på lånet.