Klimat.

2017-10-11 15:00
Två kvinnor i Burkina Faso hjälper varandra att klättra upp i ett néré-träd för att plocka frukt. Bild: Lisa Westholm
Två kvinnor i Burkina Faso hjälper varandra att klättra upp i ett néré-träd för att plocka frukt.

Ny studie: Internationell klimatpolitik riskerar att låsa fast könsroller

Den internationella klimat­politiken som motverkar avskogning av de tropiska regnskogarna ska genom­syras av ett genusperspektiv och stärka kvinnors ställning. Men så fungerar det inte alltid i praktiken – i stället riskerar ojämlikheten att förstärkas. Det visar Lisa Westholm i en ny avhandling från SLU.

 

För att motverka klimatförändringar och minska utsläppen av kol är det viktigt att hindra avskogningen av tropiska regnskogar. Men den internationella klimatpolitiken REDD+ som arbetar för att få aktuella länder att sluta med skogsbruk i tropikerna brister i målet att samtidigt motverka fattigdom, verka för jämställdhet och stärka kvinnors ställning i de här områdena.

Något som behövs ­eftersom en sådan politik ofta påverkar fattiga människor som är ekonomiskt beroende av skogen. Det menar Lisa Westholm som undersökt politiken och REDD+ ur ett genusperspektiv.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Jag har tittat på den här politiken på flera olika nivåer, på global, nationell och lokal nivå, med Burkina Faso som fall­studie, säger Lisa Westholm.

– Det jag har kommit fram till är att det finns en ambition att ha ett genusperspektiv, men att det inte är särskilt utvecklat varken på den globala eller den nationella nivån. Det är något politikerna tänker ska komma in senare, som är relevant först på lokal nivå.

– Och på lokal nivå ska befolkningen egentligen ha inflytande över hur de politiska planerna utformas. Men redan innan de blir tillfrågade har ­politikerna ofta redan bestämt vad det ska satsas på och vad kvinnor behöver för att stärkas i sin position, säger Lisa Westholm.

Förutfattade meningar

När de politiska programmen som ska inkludera kvinnor har tagits fram menar Lisa ­Westholm att de ofta bygger på förut­fattade meningar och idéer om hur ­fattiga kvinnor lever, vad de gör i skogen och vilken deras relation till skogen är.

– De här idéerna överensstämmer inte alltid med hur det faktiskt är i den byn eller i det landet. Och då bygger man upp politik utifrån en idé om hur det är innan man har tagit reda på hur det faktiskt ser ut. Men sanningen är att det är olika på olika håll, säger Lisa Westholm.

Hon tar ett exempel från tiden i Burkina Faso.

– I de projekt jag tittat på så utgår de politiska besluten från produkter som man vet är ­kvinnors sysselsättning, som i det fallet är frukt. De jobbar vidare­ med att utveckla så att frukten blir en ­  handelsvara och tänker att de på så sätt förbättrar situationen för kvinnor.

– Men jag menar att om man vill förändra ojämlik­heter, då kan man inte utgå från rådande ­normer. Då låser man fast sig i existerande könsroller i stället­ för att försöka hitta sätt att öppna upp möjligheter för ­människor att kanske välja andra vägar, säger Lisa Westholm.

Svårt med global politik

Ett annat problem Lisa ­Westholm såg var att när det ekonomiska värdet på frukterna ökade fanns en risk att andra krafter skulle ta över delar av vinsten.

– Då finns risken att de som programmet var tänkt för, de ­fattiga kvinnorna, hamnar utanför det politiska program som utformats för dem.

Lisa Westholm menar att svårigheten ligger i att det är en global politik.

– Det är jättesvårt. Men jag tror på större medvetenhet kring vad genusfrågor är och vilken roll maktrelationer ­spelar, samt att man bygger upp den ­medvetenheten på alla nivåer i utformningen av politiken och i projekt. Och att man ökar ambitionen och möjligheten att vara flexibel och lyssna på lokala röster.